Obligationsinvesteringar innebär att man köper räntebärande värdepapper som emitteras av stater, företag eller kommuner. Investerare lånar ut pengar till emittenten i utbyte mot regelbundna räntebetalningar och återbetalning av kapitalbeloppet vid förfall. Obligationer används ofta för inkomstgenerering, riskhantering och diversifiering av portföljen.
Hur obligationsinvesteringar fungerar
Emission och struktur
Obligationer är skuldinstrument som emitteras för att anskaffa kapital. De kommer med en förutbestämd ränta (kupong) och en fast förfallodag.
- Nominellt värde (nominellt värde ) – Det belopp som återbetalas till investerare vid förfallodagen, vanligtvis 1 000 USD per obligation.
- Kupongränta – Den fasta eller rörliga ränta som betalas på obligationen, vanligtvis halvårsvis.
- Förfallodag – Det datum då obligationsinnehavaren får återbetalningen av huvudbeloppet.
Köpa och sälja obligationer
Investerare kan köpa obligationer på den primära marknaden när de först emitteras eller på sekundärmarknaden, där befintliga obligationer handlas till marknadspriser som påverkas av räntor och kreditvillkor.
Olika typer av obligationer för investeringar
Statsobligationer
Dessa obligationer emitteras av nationella regeringar och anses ha låg risk och backas upp av det emitterande landets fulla kredit.
- Amerikanska statsobligationer – Räntebärande värdepapper med löptider som sträcker sig från kortfristiga (statsskuldväxlar ) till långfristiga (30-åriga obligationer).
- Kommunala obligationer – Utfärdas av delstater eller lokala myndigheter och erbjuder ofta skattefördelar.
Företagsobligationer
Företag emitterar obligationer för att finansiera verksamheten, vilket ger högre avkastning än statsobligationer men med ökad kreditrisk.
- Investment Grade-obligationer – Utfärdas av finansiellt starka företag med låg risk för fallissemang.
- Högavkastande obligationer (skräpobligationer) – Erbjuder högre avkastning men medför större kreditrisk.
Värdepapper med hypotekslån och tillgångar som säkerhet
Dessa obligationer backas upp av lånepooler, t.ex. bolån eller kreditkortsskulder, vilket ger exponering mot olika räntemarknader.
Konvertibla obligationer
Konvertibla obligationer gör det möjligt för investerare att konvertera sina obligationer till aktier i det emitterande företaget, vilket kombinerar ränteintäkter med aktiepotential.
Hur obligationspriser och avkastningar bestäms
Påverkan av räntesatser
Obligationspriserna rör sig omvänt mot räntorna. När räntorna stiger sjunker kurserna på befintliga obligationer och när räntorna sjunker stiger kurserna på obligationer.
Mått på avkastning
- Aktuell avkastning – Mäter den årliga räntebetalningen i förhållande till obligationens marknadspris.
- Avkastning till förfall (YTM) – Beräknar den totala avkastningen om obligationen hålls till förfall.
- Yield to Call (YTC) – Bestämmer avkastningen om emittenten löser in obligationen före förfallodagen.
Risker och fördelar med obligationsinvesteringar
Fördelar
- Stadig inkomst – Obligationer ger förutsägbara räntebetalningar.
- Lägre volatilitet – Obligationer tenderar att vara mindrevolatila än aktier.
- Diversifiering – Att inkludera obligationer i en portfölj hjälper till att balansera risken.
Risker
- Ränterisk – Stigande räntor sänker obligationspriserna.
- Kreditrisk – Emittenter kan försumma betalningar.
- Inflationsrisk – Inflationen minskar köpkraften för fasta räntebetalningar.
Hur man investerar i obligationer
Köpa enskilda obligationer
Investerare kan köpa obligationer direkt via mäklarkonton, statliga auktioner eller finansinstitut.
Obligationsfonder och ETF: er
Obligationsfonder och börshandlade fonder (ETF) ger diversifierad exponering mot flera obligationer inom en enda investering.
Strategi för obligationsladdning
En obligationsstege innebär att man köper obligationer med olika löptider för att minska återinvesteringsrisken och ge ett stadigt kassaflöde.
Obligationsinvesteringar spelar en viktig roll i ränteportföljer och erbjuder stabilitet, inkomst och riskhantering för investerare.